Äntligen..

Ja nu har jag (Mathias) efter mycket velande och testande tillslut köpt mina kängor, tror att en viss Vanja är glad över att jag tillslut har bestämt mig. Det blev ett par Crispi Gran Paradiso Gtx M. Det är ett par mellan höga kängor som väger 800 g per sko och som har en rätt styv sula. Jag lutade länge åt att köpa ett par lättare kängor som hade en mindre styv sula, eftersom jag känner mig friare med ett par sådana kängor. Men eftersom min packning kommer att ligga mellan 15 kg och 20 kg så mår nog mina fötter och därmed jag bättre med en styvare sko.

Mina blivande kamrater.

Shopping!

Igår var Mathias och jag på Naturkompaniet i ca 2,5 timmar. Det tillhör en av de kortare turerna där på sistone. Personalen får oftast slänga ut oss efter stängningsdags eftersom vi aldrig kan bestämma oss för vad vi ska köpa, fast vi har kollat på grejerna tusen gånger. Mathias velande is still going strong trots att vi ska iväg om lite mer än en månad, dvs inte så lång tid kvar... Han fick bara med sig hem strumpor, underställ, liggunderlag och en fleecetröja. De viktigaste grejerna, som jacka, kängor och sovsäck är än så länge obefintliga. Jag inhandlade betydligt mer och har det mesta av kläderna i alla fall klart. Det jag fick med mig hem var en fleecetröja, en vindjacka, ett par kängor, underställ, strumpor, liggunderlag ett par shorts. Dessutom är byxorna beställda och jag skulle ha handlat mer igår om vi bara hade haft mer tid. Kängorna heter Crispi Summit och är ett par lättare kängor. Det finns alltså mycket grövre och tåligare kängor, men jag trivdes bäst i dessa och dessutom bör de funka rätt bra i förhållande till hur mycket vikt jag kommer att bära på (12-15 kg). Det ska inte ta lika lång tid att gå in dessa som de grövre kängorna, men nackdelen är att de inte är lika bra vid sämre underlag. Jag tror att de duger utmärkt under vår vandring!

Mina kängor

Det är sanslöst hur mycket grejer man måste ha med sig som man inte alls tänker på. Väldigt mycket småsaker som jag aldrig hade tänkt på om inte Mathias hade haft så bra koll. I vanliga fall är det jag som har koll på typ allt, så det känns lite konstigt med omvända roller. Men han verkar bara tycka att det är kul och det är jag tacksam för eftersom jag har väldig mycket att göra just nu. Uppsatsskrivande är inget jag rekommenderar...

Ny bloggmobil!

Hittills så har Mathias skött allt som har med vandringen att göra, han planerar färdväg, planerar vilken mat vi ska äta, har köpt fiskespö och börjat fiska (så att vi förhoppningsvis lyckas fånga fisk under vår vandring), har kollat upp nödvändig utrustning, tagit kontakt med våra samarbetspartners, fixat med bloggen etc etc. Kort och gott så har han gjort ALLT, samtidigt som han har jobbat och lyckats trycka in lite andra aktiviteter under dagarna. Medan jag inte har gjort ett dyft. Så jag tänkte att det var på tiden att jag blev lite delaktig (jo, att skriva på bloggen räknas faktiskt som delaktighet!).

Nog med prisandet av Mathias, och lite mer om mig ;) Jag har äntligen införskaffat en ny mobil! :) Efter många veckor av sökande efter den perfekta mobilen (som inte kostar skjortan) så snubblade jag över den här saken, en Nokia N97 Mini. Den har ett fullt QWERTY tangentbord som fungerar utmärkt fastän den bara har tre rader. Tidigare hade jag en gammal Ericsson som visserligen var bra, men som man inte kunde inte komma ut på Internet med. Och så tar det jättelång tid att skriva på den. Jag är inte som vissa andra och skriver sms i 200 km/h (syftar på en viss Sofie Wedin). Med den nya Nokian så kommer vi att kunna skriva inlägg på bloggen vart vi än är. Förutsatt att det finns täckning förstås...Hur som helst så lär det märkas. Har inte använt mobilen länge, så jag får återkomma längre fram och tala om hur pass bra (eller dåligt) den fungerar. Hittills har jag inte varit annat än supernöjd!

Nokia N97 Mini

Med tangentbordet utfällt

Lockelserna är många

Idag är det riktigt fint väder ute och lockelsen att gå ut och njuta av vårsolen är stor men jag har någonting som förhindrar mig, nämligen planeringen av färdväg.

Kartor och böcker i hög, med linjal och miniräknare i högsta hugg. Det njuter jag mer av än att få vara ute i vårvärmen och så här har det sett ut de senaste kvällarna och kommer förmodligen att se likadant ut i 6 veckor till. Något som jag inte har ett dugg emot.

Ny samarbetspartner

Nästintill all utrustning och alla kläder som vi kommer att använda oss av under vandringen kommer ifrån Naturkompaniet. Så det är med glädje vi meddelar att vi har fått Naturkompaniet som ny partner, för med detta samarbeta så är vandring ett steg närmare till att genomföras. För att läsa mer om samarbetet med Naturkompaniet gå in på fliken Partners.

Fiskelycka...

Har införskaffat lite fiskeutrustning inför vandringen, ett 200 cm Bromanodell haspelspö, en billig rulle och lite drag. Detta är det första fiskespöet jag äger och såklart var jag tvungen att åka ut och testa det så fort som möjligt, för att se om det duger till att fånga fisk med. Så igår drog jag och en kompis till Malmö för att fiska lite näbbgädda, men då dom inte har kommit in på allvar än så vi fick inget napp. Men vi gav inte upp och bestämde oss för att fiska skrubbskädda istället. Lyckan var total då jag fick bevis på att mitt nya fiskespö kan fånga fisk, härligt. Så nu känner jag mig säker på att vi någon gång under vandringen kommer att få fisk, längtar redan tills dess.

Så fort jag kom hem så försökte jag mig på att filèa fisk för första gången. Det var en riktigt utmaning men tillslut hade jag fått 4 små fileer som jag stekte, för den som är intresserad så den smakade den utsökt.

Mitt första fiskespö.

Kvällen bjöd emellanåt på sol.

Lyckan är totalt!

Före.

Efter.

Kartor i mängder

Ja äntligen har vi fått våra kartor och det kliar ordentligt i fingrarna bara vid tanken på att veckla ut dom och på allvar börja planera färdvägen. Då Vanja har fullt upp med studier är det jag Mathias som har fått det stora och ärofyllda ansvaret att vara den som ska planera färdvägen. Ett ansvar som känns rätt tungt men ändå otroligt roligt, för enligt mig är planeringen halva nöjet av en vandringen, kanske inte riktigt halva men åtminstone en stor del av nöjet i alla fall.

Då jag är den som ansvarar för val av färdväg så är det jag som kommer hyllas och känna glädje ifall mina val är bra. Men om de är dåliga så står jag där ensam och kommer få stå emot kritik och beskyllas. Jag kände mig därför lite orolig inför kommande kommentarer ifrån Vanja när vi väl står där ute i fjällen och val av färdväg inte är den bästa. Inte för att Vanja brukar beskylla mig men jag började ändå höra hur Vanja skulle säga "varför valde du denna led? du kunde inte ha valt en sämre led!" och att leden som syns på kartan men som nu inte längre finns, är mitt fel.

Men för att lätta min oro så fattade Vanja pennan och skrev snabbt ihop ett kontrakt, och ni blir nu allihopa vittnen till detta kontrakt.  Nu hoppas jag nästan att Vanja kommer att klaga på mina val.